Tack för senast!
Här kommer nu dokumentationen från Fredrik Mattssons pass om kommunikation. I innehållsförteckningen intill kan du under varje rubrik läsa mer både om sådant jg tog upp och lite annat.
De grundläggande utgångspunkterna var:
- Kommunikation är en färdighet och färdigheter kan vi träna.
- Jag är den ende som kan ta ansvar för min kommunikation – vi kan ändra på oss själva
- Du har ditt perspektiv. Andra har sitt perspektiv. Båda kan vara sanna.
Allt gott!
FREDRIK MATTSSON
fredrik@ordrum.se
Välj det du är intresserad av i menyn och läs vidare genom att klicka på rubriken.
Kommunikatören människan
Kommunikation är en färdighet. Vägen till en färdighet går via träning. Vill du bli duktig på att cykla måste du öva. Vill du bli duktig på att spela fotboll måste du spela. Det finns inga genvägar även om några av oss har lättare att lära vissa färdigheter än andra. De som enbart litar till sin talang kommer förr eller senare att bli omsprungna av dem som tränar hårt.
BUDSKAPET SKA IN – INTE UT
Det är lätt att tro att kommunikation handlar om att få ut sitt budskap. Risken med det tankesättet är att man riskerar tror att kommunikationskvalitet avgörs av att man hann säga det man planerat; då har man ryggen fri.
Snarare handlar kommunikation om att budskapet ska in. Detta innebär att du alltid måste ta reda på så mycket som det överhuvudtaget är möjligt om den du talar med för att nå fram. Därefter handlar det om att anpassa ditt budskap efter mottagaren. Först då uppstår kommunikation.
Kroppsspråket talar starkt
Människor kommunicerar på två kanaler som vi kan kalla text och undertext. Med texten menar vi orden vi talar. Med undertexten menar vi beteendet, ”det vi gör” samt de övriga faktorer som kommunicerar vid sidan av orden vi säger (såsom t ex titlar, attribut, ålder och kön).
Om texten säger en sak och undertexten en annan så tror vi i regel mer på undertexten. Kroppsspråket talar starkt. Det är dock inget som säger att det talar sant.
Detta innebär:
Livets rollspel
Var och en av oss har ett antal roller att spela. Det kan vara yrkesroller, som chef, och det kan vara privata roller, som mamma eller storebror. Rollen kan vara fritt vald och önskvärd, likväl som förelagd och långtifrån vårt förstaval, om vi fått välja. Varje roll har sin logik och ställer olika krav på val av text och undertext. Det finns oftast en rollförväntan från omvärlden som talar om hur rollen ska spelas.
Vi väljer medvetet att säga ”spela rollen” – men detta behöver inte innebära falskspel. För att bli socialt möjlig behöver du kunna samspela med din omgivning. Att spela rollen väl är kanske det närmaste man kan komma att ”vara äkta”. Vad gäller arbetslivet kan det vara bra att påminna sig att man i regel är anställd för att spela en yrkesroll, inte för att vara sig själv.
Att spela rollen
Hur vet man då hur rollen ska spelas? Självfallet finns det många sätt att spela en roll; det finns t ex fler än ett sätt att vara chef. Det vanligaste sättet att lära sig en roll är att man imiterar andra som har samma roll. Då man är ny på jobbet är man oftast mycket medveten om hur andra gör, klär sig och talar för att själv kunna passa in.
När en roll är ny för oss känns den för det mesta svår – kanske till och med onaturlig – men efter en tid växer vi oftast in i den. När man är ny kan man därför ha nytta av devisen ”fake it until you make it”. Det är alldeles i sin ordning att det tar tid att göra rollen till sin.
Att inte spela rollen
Om du inte spelar rollen som det förväntas måste du vara medveten om att mottagaren kan bli förvirrad och då kan det vara klokt att vara lite strategisk. En effektiv strategi är att göra klart för mottagaren att du är medveten om att du avviker. Så kan en ung kvinnlig talare, i en situation där det förväntades en äldre man, påpeka att hon är medveten om att hon är ung. Kanske kan hon säga att hon är äldre än hon ser ut, eller som en modig kvinna sa en gång: ”om ni har problem med min trovärdighet så kan ni ju tänka er att jag är en medelålders man”. Viktigt är att man gör detta som ett sakligt påpekande och inte som en ursäkt, annars får det lätt motsatt effekt. Denna enkla teknik lyfter fram mottagarens fördomar utan att såra hen. Logiken verkar vara att om jag vet vad du tänker om mig och säger det till dig, så blir det svårare för dig att göra en sak av detta. Det är liksom redan utagerat.
Sju ansiktsuttryck
Med ögat – och i synnerhet området omkring ögat – kan vi uttrycka ett antal olika avsikter, ett antal skäl om man så vill. Det är dock långt ifrån säkert att uttrycken speglar det du känner. Vanorna syns mer än känslorna.
Snälltolka
Det är svårt att kommunicera tydligt. På samma sätt som du kan signalera något annat än det du tror, så kan också personen du möter göra samma sak. En framgångsrik utgångspunkt är därför att snälltolka andra. Det kan finnas många skäl till att personen du möter inte kommunicerar särskilt väl. Det är lättare att fördra dålig kommunikation om vi åtminstone inledningsvis tänker att personen troligen är omedveten om vad personen signalerar.
Det goda samtalet - att lyssna
Varför är ATT LYSSNA en av de bäst samtalsfärdigheterna?
- Negativa känslor upphör om man känner sig lyssnad på
- Du visar medparten att den är betydelsefull
- Du får mer information om du lyssnar, information som kan hjälpa dig att förstå
Positiv feedback
Att ägna sig åt positiv feedback stärker tilliten och ger oss motivation. Genom konkreta exempel och att lyfta det som fungerar bra uppnår vi detta. Våra tips är att skapa en vana att ge stödjande och uppmuntrande kommentarer till varandra. Beteende smittar och det man sätter fokus på ger man makt. Förstärk det som fungerar, så finns en uppenbar chans att det blir mer av det. Det betyder inte att man ska sopa problem under mattan men välj fokus medvetet.