Här följer Ordrums mötestekniska ordlista – på nätet sedan 2001.
Håll till godo!
|
Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering. |
|
Låta utomstående personer vara närvarande vid styrelsemöte. De har då ofta yttrande– och förslagsrätt men ej rösträtt. Adjungeringen kan gälla visst sammanträde, del av sådant eller viss tid. Beslut om adjungeringen fattas av styrelsen. |
|
Mer än hälften av rösterna av dem som har rösträtt. Se majoritet. |
|
Uppskjuta ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka etc. När mötet återupptas är det formellt samma möte som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena. |
|
En styrelse beviljas ansvarsfrihet av årsmötet sedan mötesdeltagarna tagit del av styrelsens och revisorernas berättelser och därefter haft tillfälle till en fri och öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet beviljas en styrelse som har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Det innebär att styrelseledamöterna inte senare kan ställas till ansvar för något som hänt under det år de beviljats ansvarsfrihet för. |
|
Kärnan, själva förslaget, i ett yrkande, en motion eller proposition, skrivs oftast i formen av en att-sats, en mening som inleds med ordet att. |
|
Förkastande av yrkande, motion eller proposition. |
|
Avgörande i en fråga, dvs det styrelsen eller mötet enats om. |
|
Se beslutsmässig. |
|
Sätt att fatta beslut på: vanligen försöker man först fatta beslut med acklamation, går inte detta görs en försöksvotering (öppen omröstning), om inte heller detta är möjligt tillämpas votering (sluten omröstning). |
|
En föreningsstyrelse där minst hälften av ledamöterna samt ordförande eller vice ordförande är närvarande, är enligt stadgarna beslutsmässig, dvs den har rätt att fatta beslut. |
|
En motion anses besvarad om man anser att kraven som ställs i densamma redan är tillgodosedda. |
|
Accepterande, godkännande av yrkande, motion, eller proposition. Motsatsen kallas avslag. |
|
Beslut att uppskjuta ett ärende till ett senare möte. |
|
Förteckning över ärenden som ett möte ska behandla. Dagordningen fastställs slutgiltigt av mötet. Kallas även föredragningslista. I vissa fall görs skillnaden att föredragningslistan omfattar endast en dag medan dagordningen omfattar flera. |
|
Mer än hälften av de avgivna rösterna. Se majoritet. |
|
Person som har rätt att teckna avtal, eller t ex göra utbetalningar i föreningens, organisationens eller bolagets namn. |
|
Kan ges skriftligt (att t ex rösta) av icke närvarande medlem. I vissa stadgar står inskrivet att röstning med fullmakt inte är tillåten eller att möte utgörs av de närvarande. |
|
Tillsättande av styrelsepost efter någon förtroendevald som avgått innan mandatperioden löpt ut. |
|
Föreningens eller organisationens högsta beslutande organ. Kallas ofta för Årsmöte, Stämma eller Kongress. |
|
Se dagordning. |
|
Varje medlem i en organistionen ingår i regel i en förening. Föreningen är organisationens minsta beståndsdel. |
|
Rätt att komma med förslag till styrelse- eller årsmöte. Kallas även yrkanderätt. Alla medlemmar har som regel förslagsrätt (genom att man kan motionera) till årsmöte inom sin förening, sin distriktsorganisation och den nationella organisationen. |
|
Brukar göras sedan votering begärts för att man skall slippa sluten omröstning som är mer omständlig. Försöksvotering sker i regel med handuppräckning. |
|
Av årsmötet utsedda personer (t ex styrelseledamöter och ordförande). |
|
Tillsammans med. Kassören har t ex i bland endast tillåtelse att teckna firman (föreningen) i förening med ordförande. Båda måste då skriva under för att avtalet etc ska gälla. |
|
Kontroll av att mötesprotokollet är riktigt, dvs att det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Ett protokoll är inte giltigt förrän efter justering. Justering görs av person som mötet valt till justerare. Om det är bråttom kan mötet besluta om att en punkt är omedelbart justerad. |
|
Person som kontrollerar att mötesprotokollet är riktigt, dvs att det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Ett protokoll är inte giltigt förrän efter att det justerats. |
|
Sammanförande av två likartade yrkande till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av dem som gjort yrkandena. |
|
Meddelande till medlemmarna i t ex en styrelse om tid och plats för styrelsemöte. Ordförande är oftast ansvarig för att kallelse görs, dvs hon är “sammankallande”. |
|
När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga. |
|
Fördelning av olika uppdrag inom en styrelse. Ordförande väljs på årsmötet medan övriga poster (vice ordf, sekreterare, kassör) fördelas inom styrelsen. |
|
Voteringar som görs för att få fram ett motförslag till huvudförslaget (i regel styrelse- eller utskottsförslaget) i huvudvoteringen. Två av förslagen sätts mot varandra åt gången tills ett enda förslag är kvar. Detta förslag ställs mot huvudförslaget. Propositionsordningen måste fastställas av mötet. |
|
Kort inlägg av person som tidigare haft talan och som har bemöts av en replik. |
|
Se majoritet. |
|
Innebär att ärendet noteras i protokollet utan att vidare beslut tas i frågan. Föregående mötes protokoll och rapporter är exempel på dokument/ärenden som oftast endast läggs till handlingarna. |
|
Flertalet vid en omröstning. Majoritet kan vara av fyra slag:
|
|
Tidsperiod som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för, ofta två år. |
|
Mindre antal röster vid t ex en omröstning. |
|
Förslag (oftast skriftligt) till t ex årsmötet från enskild person eller grupp av personer. |
|
Förslag på personer till förtroendeposter, som t ex ordförande eller styrelseledamot. |
|
Fråga som inte väckts i vare sig motion eller proposition. Nya frågor får inte tas upp på årsmöte eftersom frågan inte hunnit beredas. Det som inte är närvarand har ju inte haft möjlighet att tycka till. |
| Omedelbar justering
Om det är bråttom med att ett beslut ska börja gälla kan man besluta om att paragrafen är omedelbart justerad. Detta innebär att just den punkten är officiellt protokollförd. Detta är vanligt för brådskande beslut, som t ex att ge mandat till en nyvald firmatecknare. |
|
Röstning. Omröstning kan vara öppen, genom t ex handuppräckning, eller sluten, t ex med hjälp av röstsedlar. Sluten omröstning förekommer regelmässigt vid personval. |
|
Person som av t ex föreningsårsmöte utsetts att leda en förening. Ordförande ska skiljas från mötesordförande som är en person som endast utsetts att leda ett möte. |
|
Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exempelvis yrkande om streck i debatten, ajournering för lunch, sakupplysning eller propositionsordning. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan. |
|
Man brukar dela in protokollet i paragrafer, d v s olika delar som behandlar en sak var. |
|
Förhandlingar i plenum, innebär att alla röstberättigade samlas i kongressalen för att fatta beslut. |
|
De som leder ett större möte. Består ofta av ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare. |
|
Styrelsens förslag till årsmöte, distriktsmöte eller Riksårsmötet. Proposition kan också allmänt betyda förslag. |
|
Om någon föreslår någonting som strider mot stadgarna eller som är en ny fråga så skall ordföranden vägra ställa proposition. Detta innebär att ordföranden inte tar upp förslaget. Mötet måste dock godkänna ordförandes förslag till propostionsvägran. |
|
Den ordning i vilka framförda förslag ställs under beslut. Ordningen föreslås av ordföranden och fastställs av mötet. Se kontrapropositionsvotering. |
|
Skriftlig handling, förd av sekreterare, som är en redogörelse för vad som skett under ett möte. Vanligtvis antecknas endast frågans innehåll samt beslut (beslutsprotokoll). Någon gång kan även diskussionen refereras (diskussionsprotokoll). Protokoll skrivs helst ut på dator eller maskin och protokollen förvaras på säkert ställe. Protokollet måste justeras av justeraren för att bli giltigt. |
|
Kommitté som, under t ex Förbundsstämma, gör förslag till uttalanden samt justerar förslag till text inför beslut etc. |
|
Överlämnande av ärende till någon instans, t ex styrelse, för utredning eller kommentar. Kan också betyda själva resultatet av en utredning. Jämför återremiss. |
|
Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från talarstolen. Kallas även genmäle. Replik bryter talarlistan. Se kontrareplik. |
|
Kan anmälas i samband med beslut och innebär att man tydligt vill markera att man tar avstånd från beslutet. Reservation kan vara blank eller motiverad. Reservation skall tas till protokollet. En annan form av reservation är att anmäla och få antecknat att man ej deltagit i beslutet. |
|
En skrivelse där mötesdeltagarna, på t ex ett Förbundsstämma, talar om vad de anser och vad de vill ha gjort. |
|
Granskning av styrelsens förvaltning. Granskningen omfattar främst den ekonomiska förvaltningen men även verksamheterna i övrigt, s k sakrevision. Revisionen görs av revisorer som väljs av årsmötet. |
|
Se revision. |
|
Förteckning över de röstberättigade på ett årsmöte. Endast de personer som finns med i röstlängden har rösträtt och därmed möjlighet att fatta beslut på årsmötet. |
|
Räkning av rösterna vid försöksvotering eller sluten omröstning (votering). |
|
De personer som utses vid ett möte för att räkna samman de avgivna rösterna, vid eventuell försöksvotering eller sluten omröstning (votering). |
|
Rätt att rösta på t ex styrelse- eller årsmöte. |
|
Upplysning som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmötet; en sakupplysning går före i talarlistan. |
|
Handling som fastställer under vilka former en förening skall arbeta. Stadgarna skall finnas tillgängliga för varje medlem. Stadgeändring kan oftast ske endast genom kvalificerad majoritet. |
|
Om man anser att det pratats nog i en fråga kan streck i debatten begäras. Ordförande tar då upp denna fråga och om mötet bifaller detta avslutas debatten efter att alla yrkanden och talarlistan justerats, dvs alla som har yrkanden får presentera dem och därefter får alla som så önskar sätta upp sig på talarlistan. Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan. |
|
De personer som utsetts av årsmötet att handlägga en förenings angelägenheter mellan årsmötena. |
|
Ersättare i t ex styrelse. Suppleant inträder för ordinarie ledamot då denne har förhinder. I många föreningar kallas suppleanterna till alla sammanträden och har då yttrande– och förslagsrätt men inte rösträtt. Då suppleanten ersätter någon i styrelsen har de däremot även rösträtt. I vissa fall är suppleanten personlig och inträder endast istället för viss ledamot. |
|
Lista, som förs av mötesordförande, över de som begärt ordet under ett möte. |
|
Innebär att skriva under något i föreningensnamn, dvs att vara föreningens firmatecknare. |
|
Maximitid för anförandenas längd. Kan beslutas av t ex årsmöte. Regleras ofta i arbetsordningen. |
|
Ett tillägg till tidigare yrkande, motion eller proposition. Tilläggsatt-satsen måste gå i yrkandets, motionens eller propositionens anda, annars är den att betrakta som ny fråga. |
|
Tillkommer ofta ordföranden vid lika röstetal varigenom det förslag ordföranden röstat på vinner. Ordföranden kan sålunda i vissa lägen ha två röster. Metoden används ej vid personval, då avgör istället lotten. |
|
Kommitté, i regel utsedd av årsmötet, för utarbetande av förslag till val av bl a styrelseledamöter vid kommande årsmöte. |
|
Plan för hur föreningen/organistionen skall arbeta under det närmaste året/åren. |
|
Redogörelse från styrelse över viktigare händelser under det gångna året. Underställs årsmötet för godkännande |
|
Räkning av rösterna. Skall alltid göras då någon begär det. Då votering begärs görs först en s k försöksvotering genom handuppräckning. Begärs votering även efter detta sker voteringen (sluten omröstning). Jämför acklamation |
|
Ett yrkande är detsamma som ett förslag, ofta formulerat som en att-sats. |
|
Styrelsens utlåtande över exempelvis en motion. |
|
Möjlighet att yttra sig på styrelse- eller årsmöte. Jämför förslagsrätt och rösträtt. |
|
Det stora årliga mötet som är en förening eller organisations högsta beslutande organ, t ex föreningsårsmöte eller förbundsstämma (på nationell nivå). På årsmötet diskuteras styrelsens och revisorernas skriftliga berättelser och en ny styrelse väljes. |
|
Ett utrett förslag återförvisas för ytterligare utredning. |