Här följer Ordrums mötestekniska ordlista – på nätet sedan 2001. Vill du lära dig leda möten finns flera utbildningar och kurser här. Om du vill boka en moderator eller mötesledare, leta på moderator.se.

Håll tillgodo!

Acklamation

Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering.

Adjungera

Låta utomstående personer vara närvarande vid styrelsemöte. De har då ofta yttrande– och förslagsrätt men ej rösträtt. Adjungeringen kan gälla visst sammanträde, del av sådant eller viss tid. Beslut om adjungeringen fattas av styrelsen.

Absolut majoritet

Mer än hälften av rösterna av dem som har rösträtt. Se majoritet.

Ajournera

Uppskjuta ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka etc. När mötet återupptas är det formellt samma möte som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena.

Ansvarsfrihet

En styrelse beviljas ansvarsfrihet av årsmötet sedan mötesdeltagarna tagit del av styrelsens och revisorernas berättelser och därefter haft tillfälle till en fri och öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet beviljas en styrelse som har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Det innebär att styrelseledamöterna inte senare kan ställas till ansvar för något som hänt under det år de beviljats ansvarsfrihet för.

Att-sats

Kärnan, själva förslaget, i ett yrkande, en motion eller proposition, skrivs oftast i formen av en att-sats, en mening som inleds med ordet att.

Avslag

Förkastande av yrkande, motion eller proposition.

Beslut

Avgörande i en fråga, dvs det styrelsen eller mötet enats om.

Beslutsför

Se beslutsmässig.

Beslutsgång

Sätt att fatta beslut på: vanligen försöker man först fatta beslut med acklamation, går inte detta görs en försöksvotering (öppen omröstning), om inte heller detta är möjligt tillämpas votering (sluten omröstning).

Beslutsmässig

En föreningsstyrelse där minst hälften av ledamöterna samt ordförande eller vice ordförande är närvarande, är enligt stadgarna beslutsmässig, dvs den har rätt att fatta beslut.

Besvara

En motion anses besvarad om man anser att kraven som ställs i densamma redan är tillgodosedda.

Bifall

Accepterande, godkännande av yrkande, motion, eller proposition. Motsatsen kallas avslag.

Bordläggning

Beslut att uppskjuta ett ärende till ett senare möte.

Dagordning

Förteckning över ärenden som ett möte ska behandla. Dagordningen fastställs slutgiltigt av mötet. Kallas även föredragningslista. I vissa fall görs skillnaden att föredragningslistan omfattar endast en dag medan dagordningen omfattar flera.

Enkel majoritet

Mer än hälften av de avgivna rösterna. Se majoritet.

Firmatecknare

Person som har rätt att teckna avtal, eller t ex göra utbetalningar i föreningens, organisationens eller bolagets namn.

Fullmakt

Kan ges skriftligt (att t ex rösta) av icke närvarande medlem. I vissa stadgar står inskrivet att röstning med fullmakt inte är tillåten eller att möte utgörs av de närvarande.

Fyllnadsval

Tillsättande av styrelsepost efter någon förtroendevald som avgått innan mandatperioden löpt ut.

Förbundsstämma

Föreningens eller organisationens högsta beslutande organ. Kallas ofta för Årsmöte, Stämma eller Kongress.

Föredragningslista

Se dagordning.

Förening

Varje medlem i en organistionen ingår i regel i en förening. Föreningen är organisationens minsta beståndsdel.

Förslagsrätt

Rätt att komma med förslag till styrelse- eller årsmöte. Kallas även yrkanderätt. Alla medlemmar har som regel förslagsrätt (genom att man kan motionera) till årsmöte inom sin förening, sin distriktsorganisation och den nationella organisationen.

Försöksvotering

Brukar göras sedan votering begärts för att man skall slippa sluten omröstning som är mer omständlig. Försöksvotering sker i regel med handuppräckning.

Förtroendevalda

Av årsmötet utsedda personer (t ex styrelseledamöter och ordförande).

Huvudförslag

Se kontrapropositionsvotering.

I förening med

Tillsammans med. Kassören har t ex i bland endast tillåtelse att teckna firman (föreningen) i förening med ordförande. Båda måste då skriva under för att avtalet etc ska gälla.

Justera

Kontroll av att mötesprotokollet är riktigt, dvs att det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Ett protokoll är inte giltigt förrän efter justering. Justering görs av person som mötet valt till justerare. Om det är bråttom kan mötet besluta om att en punkt är omedelbart justerad.

Justerare

Person som kontrollerar att mötesprotokollet är riktigt, dvs att det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Ett protokoll är inte giltigt förrän efter att det justerats.

Jämkning

Sammanförande av två likartade yrkande till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av dem som gjort yrkandena.

Kallelse

Meddelande till medlemmarna i t ex en styrelse om tid och plats för styrelsemöte. Ordförande är oftast ansvarig för att kallelse görs, dvs hon är ”sammankallande”.

Konsensus

När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga.

Konstituering

Fördelning av olika uppdrag inom en styrelse. Ordförande väljs på årsmötet medan övriga poster (vice ordf, sekreterare, kassör) fördelas inom styrelsen.

Kontrapropositionsvotering

Voteringar som görs för att få fram ett motförslag till huvudförslaget (i regel styrelse- eller utskottsförslaget) i huvudvoteringen. Två av förslagen sätts mot varandra åt gången tills ett enda förslag är kvar. Detta förslag ställs mot huvudförslaget. Propositionsordningen måste fastställas av mötet.

Kontrareplik

Kort inlägg av person som tidigare haft talan och som har bemöts av en replik.

Kvalificerad majoritet

Se majoritet.

Lägga något till handlingarna

Innebär att ärendet noteras i protokollet utan att vidare beslut tas i frågan. Föregående mötes protokoll och rapporter är exempel på dokument/ärenden som oftast endast läggs till handlingarna.

Majoritet

Flertalet vid en omröstning. Majoritet kan vara av fyra slag:Relativ majoritet – flest antal röster. (I exempelvis en omröstning med tre förslag behöver detta inte betyda mer än 34% av totala antalet röster.)Enkel majoritet – minst hälften av det sammanlagda antalet avgivna rösterna.Absolut majoritet – minst hälften av rösterna hos alla med rösträtt. (Om många avstår från att rösta kan det bli svårt med absolut majoritet.)

Kvalificerad majoritet – en bestämd andel av de avgivna rösterna (ofta 2/3 eller 3/4). Vid stadge- eller avgiftsbeslut är kvalificerad majoritet vanlig (anges oftast i stadgarna).

Mandatperiod

Tidsperiod som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för, ofta två år.

Minoritet

Mindre antal röster vid t ex en omröstning.

Motion

Förslag (oftast skriftligt) till t ex årsmötet från enskild person eller grupp av personer.

Nominering

Förslag på personer till förtroendeposter, som t ex ordförande eller styrelseledamot.

Ny fråga

Fråga som inte väckts i vare sig motion eller proposition. Nya frågor får inte tas upp på årsmöte eftersom frågan inte hunnit beredas. Det som inte är närvarand har ju inte haft möjlighet att tycka till.

Omedelbar justering

Om det är bråttom med att ett beslut ska börja gälla kan man besluta om att paragrafen är omedelbart justerad. Detta innebär att just den punkten är officiellt protokollförd. Detta är vanligt för brådskande beslut, som t ex att ge mandat till en nyvald firmatecknare.

Omröstning

Röstning. Omröstning kan vara öppen, genom t ex handuppräckning, eller sluten, t ex med hjälp av röstsedlar. Sluten omröstning förekommer regelmässigt vid personval.

Ordförande

Person som av t ex föreningsårsmöte utsetts att leda en förening. Ordförande ska skiljas från mötesordförande som är en person som endast utsetts att leda ett möte.

Ordningsfråga

Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exempelvis yrkande om streck i debatten, ajournering för lunch, sakupplysning eller propositionsordning. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan.

Paragraf

Man brukar dela in protokollet i paragrafer, d v s olika delar som behandlar en sak var.

Plenum

Förhandlingar i plenum, innebär att alla röstberättigade samlas i kongressalen för att fatta beslut.

Presidium

De som leder ett större möte. Består ofta av ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare.

Proposition

Styrelsens förslag till årsmöte, distriktsmöte eller Riksårsmötet. Proposition kan också allmänt betyda förslag.

Propositionsvägran

Om någon föreslår någonting som strider mot stadgarna eller som är en ny fråga så skall ordföranden vägra ställa proposition. Detta innebär att ordföranden inte tar upp förslaget. Mötet måste dock godkänna ordförandes förslag till propostionsvägran.

Propositionsordning

Den ordning i vilka framförda förslag ställs under beslut. Ordningen föreslås av ordföranden och fastställs av mötet. Se kontrapropositionsvotering.

Protokoll

Skriftlig handling, förd av sekreterare, som är en redogörelse för vad som skett under ett möte. Vanligtvis antecknas endast frågans innehåll samt beslut (beslutsprotokoll). Någon gång kan även diskussionen refereras (diskussionsprotokoll). Protokoll skrivs helst ut på dator eller maskin och protokollen förvaras på säkert ställe. Protokollet måste justeras av justeraren för att bli giltigt.

Redaktionskommitté

Kommitté som, under t ex Förbundsstämma, gör förslag till uttalanden samt justerar förslag till text inför beslut etc.

Remiss

Överlämnande av ärende till någon instans, t ex styrelse, för utredning eller kommentar. Kan också betyda själva resultatet av en utredning. Jämför återremiss.

Replik

Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från talarstolen. Kallas även genmäle. Replik bryter talarlistan. Se kontrareplik.

Reservation

Kan anmälas i samband med beslut och innebär att man tydligt vill markera att man tar avstånd från beslutet. Reservation kan vara blank eller motiverad. Reservation skall tas till protokollet. En annan form av reservation är att anmäla och få antecknat att man ej deltagit i beslutet.

Resolution

En skrivelse där mötesdeltagarna, på t ex ett Förbundsstämma, talar om vad de anser och vad de vill ha gjort.

Revision

Granskning av styrelsens förvaltning. Granskningen omfattar främst den ekonomiska förvaltningen men även verksamheterna i övrigt, s k sakrevision. Revisionen görs av revisorer som väljs av årsmötet.

Revisor

Se revision.

Röstlängd

Förteckning över de röstberättigade på ett årsmöte. Endast de personer som finns med i röstlängden har rösträtt och därmed möjlighet att fatta beslut på årsmötet.

Rösträkning

Räkning av rösterna vid försöksvotering eller sluten omröstning (votering).

Rösträknare

De personer som utses vid ett möte för att räkna samman de avgivna rösterna, vid eventuell försöksvotering eller sluten omröstning (votering).

Rösträtt

Rätt att rösta på t ex styrelse- eller årsmöte.

Sakupplysning

Upplysning som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmötet; en sakupplysning går före i talarlistan.

Stadgar

Handling som fastställer under vilka former en förening skall arbeta. Stadgarna skall finnas tillgängliga för varje medlem. Stadgeändring kan oftast ske endast genom kvalificerad majoritet.

Streck i debatten

Om man anser att det pratats nog i en fråga kan streck i debatten begäras. Ordförande tar då upp denna fråga och om mötet bifaller detta avslutas debatten efter att alla yrkanden och talarlistan justerats, dvs alla som har yrkanden får presentera dem och därefter får alla som så önskar sätta upp sig på talarlistan. Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan.

Styrelse

De personer som utsetts av årsmötet att handlägga en förenings angelägenheter mellan årsmötena.

Suppleant

Ersättare i t ex styrelse. Suppleant inträder för ordinarie ledamot då denne har förhinder. I många föreningar kallas suppleanterna till alla sammanträden och har då yttrande– och förslagsrätt men inte rösträtt. Då suppleanten ersätter någon i styrelsen har de däremot även rösträtt. I vissa fall är suppleanten personlig och inträder endast istället för viss ledamot.

Talarlista

Lista, som förs av mötesordförande, över de som begärt ordet under ett möte.

Teckna förening

Innebär att skriva under något i föreningensnamn, dvs att vara föreningens firmatecknare.

Tidsbegränsning

Maximitid för anförandenas längd. Kan beslutas av t ex årsmöte. Regleras ofta i arbetsordningen.

Tilläggsatt-sats

Ett tillägg till tidigare yrkande, motion eller proposition. Tilläggsatt-satsen måste gå i yrkandets, motionens eller propositionens anda, annars är den att betrakta som ny fråga.

Utslagsröst

Tillkommer ofta ordföranden vid lika röstetal varigenom det förslag ordföranden röstat på vinner. Ordföranden kan sålunda i vissa lägen ha två röster. Metoden används ej vid personval, då avgör istället lotten.

Valberedning

Kommitté, i regel utsedd av årsmötet, för utarbetande av förslag till val av bl a styrelseledamöter vid kommande årsmöte.

Verksamhetsplan

Plan för hur föreningen/organistionen skall arbeta under det närmaste året/åren.

Verksamhetsberättelse

Redogörelse från styrelse över viktigare händelser under det gångna året. Underställs årsmötet för godkännande

Votering

Räkning av rösterna. Skall alltid göras då någon begär det. Då votering begärs görs först en s k försöksvotering genom handuppräckning. Begärs votering även efter detta sker voteringen (sluten omröstning). Jämför acklamation

Yrkande

Ett yrkande är detsamma som ett förslag, ofta formulerat som en att-sats.

Yttrande

Styrelsens utlåtande över exempelvis en motion.

Yttranderätt

Möjlighet att yttra sig på styrelse- eller årsmöte. Jämför förslagsrätt och rösträtt.

Årsmöte

Det stora årliga mötet som är en förening eller organisations högsta beslutande organ, t ex föreningsårsmöte eller förbundsstämma (på nationell nivå). På årsmötet diskuteras styrelsens och revisorernas skriftliga berättelser och en ny styrelse väljes.

Återremiss

Ett utrett förslag återförvisas för ytterligare utredning.

 

 

 

 

Top